Antoine Pesne, född 23 maj 1683 i Paris, Frankrike, död 5 augusti 1757 i Berlin, Preussen, var en fransk målare under rokokon. Pesne gick i lära hos sin far, målaren Thomas Pesne, samt hos Charles de la Fosse i Paris. Under åren 1705?C1710 företog han en resa i Italien och vistades huvudsakligen i Venedig, där han anslöt sig till Andrea Celesti, vars måleri tydligt påverkade Pesnes tidiga verk. 1710 kallades han av kung Fredrik I av Preussen till Berlin som hovmålare. Därefter företog han under de följande åren kortare resor till hoven i Dessau (1715), Dresden (1718), London (1723) och Paris (1724). 1733 utnämndes Pesne till ledare för konstakademin i Berlin. Han anses vara en viktig förmedlare av den franska konsten till Brandenburg-Preussen. Pesne var i huvudsak verksam som porträttmålare, men han utförde även talrika vägg- och takmålningar för Fredrik den store i de kungliga slotten. Ett av Pesnes mest berömda konstverk är Dansösen Barbara Campanini (cirka 1745). Detta porträtt med sin lätta och schvungfulla formgivning, det spontana penseldraget och de ljusa, pastelliknande färgerna är karakteristiskt för Pesnes arbeten och för rokokon i allmänhet. På ett virtuost sätt framställer Pesne den med tygblommor dekorerade sidenklänningen. Fredrik den store uppskattade sin hovmålares berömda plein-air-porträtt och lät hänga det på en framträdande plats i sitt arbetsrum i slottet i Berlin.   Related Paintings of antoine pesne :. | Self-portrait | Geburt Christi | Portrait of Elisabeth Christine von Braunschweig-Bevern | Portrait of Henriette von Zerbsten | La barberina |
Related Artists:
MIJTENS, Jan
Dutch Baroque Era Painter, ca.1614-1670 Nephew of Daniel Mijtens I. He was the son of Daniel's elder brother David, a saddle-maker in The Hague. Jan may have learnt to paint from his uncle Isaac Mijtens. After 1634 he may have trained with his uncle Daniel, who had by then returned to The Hague; Jan married Daniel's daughter Anna in 1642. In 1639 he had been admitted to The Hague's guild of painters, of which he became a governor in 1656. In the latter year he helped to found the painters' society De Pictura; from 1667-8 he was a governor of this society and from 1669-70 its dean.
Giacinto Gimignani
Italian Painter , Pistoia, 1611 - Roma, 1681
Ubaldo Gandolfi
Italian Painter, San Matteo della Decima, 1728 - Ravenna, 1781 was an Italian painter of the late-Baroque period, mainly active in and near Bologna. He was born in San Matteo della Decima and enrolled by the age of 17 at the Clementine Academy, where he apprenticed with Ercole Graziani the Younger, Felice Torelli, and Ercole Lelli. He was from a large family of prolific artists, including his sons Giovanni Battista and Ubaldo Lorenzo, as well as his brother Gaetano and nephews Mauro, Democrito (who became a pupil of Antonio Canova), and niece Clementina. Together, they are considered the last representative of the grand manner of painting characteristic of the Bolognese school, that had risen to prominence nearly two centuries earlier with the Carracci. Gandolfi's work ranges from Baroque to Neoclassic styles, and specifically recalls the style of Ludovico Carracci. He completed, in 1770-75, a series of canvases on mythological narratives for the Palazzo Marescalchi in Bologna (two are now in Museum of North Carolina ). He died in Ravenna in 1781.